A visit to Stockholm

Julen står inför dörren. Vi skall fira julen uppe hos Stefan i Gävle. På vägen upp stannade vi ett par dagar hos Christian och Victoria. I dag åkte vi först in till Gamla Stan för att se på Nobelmuséet. Stefan och hans företag har ljussatt hela muséet en gång i tiden. Just nu var det en specialutställning om Churchill och hans målning. Churchill var en fantastisk man. Han var Brittisk premiärminister och spelade en mycket stor roll under andra världskriget. Men nobelpriset fick han i litteratur. Dessutom var han en framstående målare. Han var förvisso en man med många strängar på sin lyra. Och vilka strängar!!
Vi gick runt och tittade på en del andra nobelpristagare. Vi såg en film där några nobelpristagare berättade om sina liv och sin forskning. De vi såg var helt besatta av sin forskning. Social umgänge stod långt ner på listan. De jobbade allt vad de orkade sju dagar i veckan. De ville komma fram, bli bäst. Det gäller väl inte för alla , man väl för många.
Det påminner mig om en cirkusartist, som var en mycket skicklig jonglör. Han kunde jonglera med sju käglor, men där var det stopp. Han kände, att om han någonsin skulle lyckas jonglera med åtta käglor, skulle han bli världens lyckligaste man. Det fanns en man som var hans idol. Han kunde jonglera med åtta käglor. Men så en dag fick han höra att hans store idol hade tagit sitt eget liv. Han hade anförtrott till en närstående, att livet var inte värt att leva om man inte kunde jonglera med nio käglor. Ja, människan är ett märkligt djur!!
Nå, ingen skugga skall falla på dessa geni.

Vi forstatte vidare till en etiopiska restaurang, som hette Abyssina. Vi gillar etiopisk mat. Vi visades ner i källarserveringen, som hade en fantastisk miljö. Härliga tavlor från Meneliks dagar och den koptiska kyrkan. En tavla av Tefle Afework, som är etiopens mest kända konstnär, bättrade på stämningen, för att inte tala om den härliga etiopiska musiken, som strömmade ur högtalaren, som var inställd på en lagom hög nivå.
En etiopisk kvinna hälsade oss välkomna och vi gjorde våra beställningar med hjälp av vår bästa amarinja. Hon blev lite förvånad och sa "gobas", "gobas" flera gångar. Det betyder "så duktiga ni är" på ett ungefär. Så kom maten in på ett stort fat. I botten "injeran", som är deras typiska bröd,påminnade om skumgummi. På detta låg olika "wotter" dvs tilltugg såsom kyckling, kött, ägg , linser, böner och andra grönsaker. Allt har sina namn på amarinja, men det hoppar vi över.
Christian satsade på grönsaksbaserade wotter. Allt var mycket gott och vi njöt av fulla drag.
När vi alla var mätta ville Christian prova sin nyinlärda amarinja och beställa tre kaffe. " Soste bunna efallegallo", sa han, och ta mig tusan det funkade perfekt och servitrisen sa "gobas" ännu en gång. När vi var färdiga betalade Christian och sa att det var deras julklapp till oss. Vi tackade glatt. Vi lämnade stället. Det hade varit en både kulinariskt och känslomässigt fin upplevelse.
Vi tog oss hem till Solna med buss och hade en fin afton med räkor, avocado. turkisk youghurt, ugnrostat bröd . Till detta drack vi Old Speckled Hen och skumpa för finsmakarna. Christian höll sig till den danska ölen. I morgon far vi vidare till Gävle och Stefan.